Hur är läget med funktionshinderspolitiken?

Funktionshindrades förutsättningar att delta i samhället går åt rätt håll, men förbättringarna sker alldeles för långsamt för att man ska nå de politiskt uppsatta målen innan 2016. Det visar rapporten Hur är läget? från Myndigheten för delaktighet som följt upp hur regeringens lyckat genomföra sin strategi av funktionshinderspolitiken.

Fortfarande har personer med funktionsnedsättning sämre delaktighet än övriga befolkningen, framför allt gällande arbetsmarknad och utbildning. Ett problem är att så stort antal personer med funktionsnedsättning inte har någon sysselsättning. Rapporten visar på en ond cirkel: bristande delaktighet i skolan leder ofta till dålig delaktighet även efter skoltiden. Hälften av de skolor som Skolinspektionen granskat visar brister i att kunna ge elever det särskilda stöd de har rätt till.

Personer med funktionsnedsättning har fortfarande sämre ekonomi, motionerar mindre och tar mer sällan del av kulturutbudet än övriga.

Något som är positivt är att tillgängligheten i kollektivtrafiken ökar – om än i mycket långsam takt. Fler bussar, tåg och spårvagnar har under det gångna året gjorts tillgängliga.

Fler kommuner ställer krav på tillgänglighet vid bidragsgivning inom kulturområdet. Bland dem som får bidrag av Kulturrådet ökar andelen som har handlingsplan för tillgänglighet mycket.
Delaktigheten inom it-området är fortsatt hög för många med funktionsnedsättning och fler tv-program textas och tolkas.

Många kunder är nöjda med sina LSS-insatser, vilka är avgörande för att kunna delta i vardagen på lika villkor. Samtidigt är många oroade över nya bedömningar och indragningar av LSS-insatser. Rapporten visar också att väntetiderna minskar och kunskapen ökar inom de individuella stöden, vilket är viktigt.

Vi känner igen rapportens slutsatser från våra kunders erfarenhet av att leva med funktionshinder i det svenska samhället. Vissa delar blir långsamt bättre, men fortfarande finns stora hinder som minskar rörligheten, både bokstavligen och bildningen. Våra kunder möter det varje dag och därför är ett individanpassat och flexibelt stöd det minsta vi kan erbjuda. För som vår kund Marlene Forslund säger i Förtroenderedovisningen, handlar det bara om tillgänglighet: ”All flexibilitet ger möjlighet till ett liv.”

Samma kvalitet, men bättre ekonomi

Sluta prata bemanning! Så säger vi i vår förtroenderedovisning och vi får medhåll av barn- och äldreminister Maria Larsson (KD). Hon skriver i Svenska Dagbladetatt den privatägda omsorgen måste sluta smutskastas.

Maria Larsson tar upp exemplet från Östersunds kommun där man låtit bygga två identiska äldreboenden, det ena i kommunal regi och det andra privat, just i syfte att kunna jämföra skillnader i kvalitet.

Första delresultatet från projektet visar det som vi på Frösunda vetat länge, nämligen att kvaliteten mellan privat och kommunal omsorg inte skiljer sig åt. Däremot syns skillnader i ekonomin: de kommunala omsorgsföretaget går med förlust, medan de privata klarar sin ekonomi. Skillnaden ligger främst i hur man väljer att bemanna.

Maria Larsson slår ett slag för förfinade mätningar av omsorgenen som inte bara räknar antalet anställda – som brukligt är – utan även utvärderar den upplevda kvaliteten hos omsorgstagarna. Det ger också förutsättningar för omsorgsföretagen att utvecklas.

Den så kallade Östersundsstudien ska pågå i två år och har avlagt sin första delrapport. Läs mer här

Framtidens ledarskap – Frösundas ledarskap

Det gör mig mycket stolt att Ann-Marie Stolberg, vår chef för kundstödsavdelningen som hjälper Frösundas kunder med juridiskt stöd, är utsedd av Ledarna till framtidens kvinnliga ledare i Sverige – alltså en av Sveriges 75 främsta unga cheferna 2014.

Ett gott ledarskap är helt avgörande för att vi ska leverera kvalitet och god omsorg till kunden. Det är så viktigt för oss att en strategisk satsning på ledarskapet är en grundsten del i kvalitetsarbetet. Under 2013 har jag rest runt hela landet och träffat alla våra 240 chefer. Många av dem har en bakgrund i branschen och förstår värdet av att alltid ha kundens bästa för ögonen även när arbetsdagarna blir långa och uppgifterna många.

Frösundas chefer ansvarar för att omsätta våra värderingar i bemötande och beteenden. Våra värderingar, respekt, engagemang och nyfikenhet ska bli till handling i mötet med kunder, närstående och beställare. Ann-Marie Stolberg är en förebild, det vet vi som arbetar med henne, och det gör mig mycket glad att det är fler som delar Frösundas syn på framtidens ledarskap. Grattis, Ann-Marie!

Mät livskvalitet istället för bemanning

Vi skulle vilja att man slutar prata om bemanning för att istället fokusera på vad som är kvalitet för kunden. Och då dyker naturligtvis frågor upp: finns det något sätt att mäta kvalitet? Och livskvalitet – vad är det?

Detaljreglering av bemanning skymmer sikten för verkliga möjligheter att skapa kvalitet inom omsorgen. Frågan om bemanning är viktig, men man måste besvara den på ett mer dynamiskt sätt: rätt person på rätt plats i rätt tid, för att ge vård och omsorg för bästa möjliga livskvalitet för varje enskild kund. Och för att kunna besvara frågan om livskvalitet måste det finnas utrymme för innovationer.

Vårt högt uppsatta mål på Frösunda är att hitta transparenta mått på värdet av god omsorg. Vi genomför regelbundet mätningar som handlar om bemötande och kundnöjdhet. Men det räcker inte. Vi behöver kunna mäta hur våra kunder upplever sin livskvalitet oavsett vad de tycker utgör ett gott liv. Vi måste våga fråga hur det känns och hur de mår, på riktigt. Det är ett respektfullt och transparent sätt att ta ansvar för sitt uppdrag.

Ofta tänker man på livskvalitet i termer av lycka. Men det är mer än så. Ett gott liv innehåller möjlighet att engagera sig, känna sig delaktig och låta sig uppslukas av det man själv finner meningsfullt. Livskvalitet innebär också relationer, band mellan människor och samhörighet.

Under 2013 genomförde Frösunda flera pilotprojekt som ett led i att utveckla kundmätningar. Bland annat, som första svenska bolag, testade vi ett verktyg som utvecklats av forskare vid Penn State University i USA: Livskvalitetsmätningen Perma. Med ett antal frågor sökte vi fånga in hur våra kunder upplever och definierar livskvalitet. Att fånga livskvalitet är komplext, men vi ser stora möjligheter med metoden och kommer att utöka piloten under 2014. Det blir ett viktigt redskap för oss för att förstå kärnan i vårt uppdrag, för att bygga förtroende och för ledningsarbetet. Investeringar i utvecklingsarbete och forskning är vårt sätt att mäta huruvida vi lyckas med vårt faktiska uppdrag: att skapa livskvalitet för människor.

Vi står bara i början av ett utvecklingsarbete som kan ta oss från hämmande detaljstyrning till möjliggörandet av innovationer för kundernas bästa.

Ett systematiskt förbättringsarbete nödvändigt för att nå kvalitet

Hur kan vi i branschen skapa förutsättningar för högsta möjliga livskvalitet för varje kund? Ett viktigt steg inför framtiden är mod. Modet att våga agera ansvarsfullt och hantera brister på ett transparent sätt. Alla med erfarenhet inom omsorg vet att arbetet innebär frågor som kan vara mycket svåra och komplexa.

Det har vi på Frösunda tagit med oss och vårt fasta ställningstagande är att alltid ta ansvar när något går snett. Naturligtvis för att så snabbt som möjligt rätta till det som blivit fel, att lära oss något av det som hänt och förebygga att liknande situationer uppstår igen. Vi lär oss och vi utvecklas.

Vårt förbättringsarbete grundar sig i Socialstyrelsens föreskrifter om systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) och våra verksamheter drivs alla av samma sak: kundfokuserat kvalitetsarbete. Under hela 2013 har vi på Frösunda haft fullt fokus på kvalitetsutveckling och våra kunder ger satsningen höga betyg. Det gör oss givetvis stolta och visar att vi är på rätt väg.

Men vi står också ödmjuka inför den gemensamma samhällsutmaning vi har framför oss. Hur ska vi ge god omsorg i framtiden, när allt fler ska tas om hand av allt färre?

Det är den stora frågan som jag kommer återkomma till om och om igen.

Anpassa omsorgen efter behoven

Vi måste förändra omsorgen så att kundens behov och önskemål kommer först. Sedan kan vi utifrån det titta på kompetens, ledarskap och organisation så att vi anpassar verksamheten efter uppdraget.

Den 18 mars i år medverkade Frösunda i en heldagskonferens om omsorg i Dagens Industris regi. Det var många skickliga talare, ledande beslutsfattare och experter, som diskuterade frågor på temat ”Omsorg – framtidens utmaningar och lösningar”.

Jag var själv med i flera av panelsamtalen.Frågorna rörde sig kring ämnet: Hur skall man möta kravet på högre kvalitet inom omsorgen – särskilt med tanke på att det skall ske parallellt med ekonomiska åtstramningar och en ökande äldre befolkning?

Det första svaret är: Makten måste förflyttas till kunden! De människor vi finns till för, våra kunder, ska inte behöva anpassa sig efter befintliga strukturer eller mallar som inte passar dem. Branschen behöver istället skapa en omsorg som alltid utgår från den enskilda människan.

En av de mer intressanta och inspirerande talarna på konferensen var Anders Ekholm från Institutet för Framtidsstudier som arbetat med regeringens LEV-projekt (Långsiktig Efterfrågan på Välfärdtjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050). Han menade att framtidens behov av äldreomsorg innebär stora utmaningar, men att det finns möjligheter och tid att förändra. Enligt honom måste vi bl.a. ”ändra på organisationer och processer och låta oss inspireras från andra branscher för att tänka nytt”.

Vi måste hitta alternativa sätt att utföra hälso- och omsorgstjänster så att vi gör rätt saker på rätt sätt. Vår skyldighet är att se till att kunden kan leva sitt liv utifrån sina normer och värderingar. Kunden har rätt till det. Därför måste vi så snart som möjligt hitta bra verktyg och arbetssätt som möjliggör individuellt formad omsorg. Vi behöver innovationer inom omsorgen, såväl organisatoriska som tekniska, om vi ska kunna möta framtidens behov.

Innovation är svaret på framtidens omsorg! Det kunde i alla fall vi talare enas om på konferensen.

dagens_industri_20140318
Konferens, Dagens Industri, 18 mars 2014